Att få plats med flera månader i bara några meningar

Tänk, flera månader har gått sen jag var inne här sist och skrev litegrann, månader som innehållt allt och ingenting på samma gång. Ett avslut på förhållande, uppsägning av kontakt av 2 släktingar som gör mer ont än gott, två flyttar, stora framsteg mot att bli frisk från depressionen och allt annat som händer där emellan. Jag är inte längre bunden till soffan hela dagen utan orkar gå på normallånga promenader nästan varje dag. Och jag vågar se mig själv i spegeln igen och tycker faktiskt om vad jag ser. Jag har börjat läsa min första bok sen jag blev sjuk, bokstäverna hoppar inte längre runt på pappret utan sitter still och bildar sina meningar. Jag slukar orden med glädje, och stolthet. För mig är det ett stort tecken på att jag blir bättre, friskare.

Jag har varit på vikingmarknad och haft besök av en väninna från Sverige och rest på hyttetur (sommarstuga) med ett gäng vänner, grillat, hoppat trampolin och haft det bra. Snart packar jag väskan igen och beger mig mot Sverige, passar på när både psykolog och läkare har semester.
Sen har jag beställt ett helt gäng med vuxen-gnuggisar, tatueringar som går bort efter en stund men med lite mer vuxna motiv än typ en banan. Och jag är mitt i processen att färga håret rosa. För att det är en färg som gör mig glad och för att hår bara är hår. Rebellisk på ett säkert sätt hehe. Lite så.
Och jag bor numera själv i en tvårummare i Stavanger, 3 minuter från havet och 5 minuter från hästar och kossor. Lite ute på vishan men ändå bara 15 minuter med buss från centrum. Och jag har det bra. Bättre än på länge. Jag börjar bli friskare.